Just nu känner jag en stark känsla av ogillande inför tillvaron. Gillar inte att det är söndag, att klockan är 7, att man är på jobbet om 14 timmar, att jag befinner mig i Oslo i Norge, (b-versionen av Sverige deluxe), att livet rätt och slätt känns som ett råtthål som man råkade krypa in i och nu hittar man inte ut bara för att man trasslat in sig så fruktansvärt mycket i all skit som råkade befinna sig där. Vilket i och för sig förutsätter att man själv är en råtta, men det kanske man är, vem vet? Oslo, vad har du gjort mot mig? Jag som alltid har gillat dig känner mig lite besviken på rötenheten som finns här nu.

Vill vara hemma i Sverige. Men det är inte mitt hem längre. Inte nu när jag vart här såpass länge och bott från mina föräldrar och klarat mig helt själv. Borås är inte BORÅS längre utan snarare ett ställe som inte räcker till. Är man där i 1 vecka har man ju redan tröttnat för fasen. Det råkar ju vara så att man så kallat sett lite av världen nu eller vad folk brukar säga. Men ikväll känner jag att jag vill att Borås ska va mitt hem igen. Vill trivas där och känna att det jag har där räcker till. Orkar just nu inte med vissa saker här i Oslo men vad tjänar det till att dra "hem" till Sverige? Fan inte ett piss. Om man har lite hjärna fattar man faktiskt det.

Gårkvällen var rätt lyckad annars. Luux var däremot skit. SkitskitskitskitDRITT! Var där inne i 1 minut. Seriöst asså. Aldrig i hela helveteslivet att jag går till ett 18-ställe igen, bara barn där ju. Som jag sa till Madde innan.. Jag börjar tro mer och mer att man behöver en kille i 30-årsåldern för att få en hyfsat mogen en. Dock vet jag inte ens om det hjälper, 30-åringar kanske också är omogna? HEMSKA TANKE! Finns det inget hopp?!

Hur som helst så träffade man lite nytt kul folk igår. Det är alltid uppskattat. Såattehja, är inte bara missnöjd med tillvaron! Man har ju alltid bra musik att lyssna på . Till exempel Robyn.. Och Melissa Horn och Winnerbäck ska vi inte ens tala om. Grymt braaa..