fredag 4 februari 2011

Det var längesedan man såg O.C nu. När man inte kollar på en serie på några dagar
så tappar man lätt bort sig, och det var så det blev för mig och Madde en bit in i andra säsongen. Det finns ett rätt intressant tillfälle där Summer säger att om man är olycklig så attraherar man ingen annan. Det finns en sträng som vibrerar inom varje människa, är man lycklig så vibrerar den mycket. Är man inte det står den nästan stilla. Rör den sig mycket, då dras andra människor till en. När den inte rör sig så märker andra människor det på nåt sätt, och dom drar sig instinktivt bort...

Varför känns det som om det kanske ligger nåt i detta? Undrar vart hon hörde det ifrån. Eller aa nu finns hon ju inte på riktigt men ni fattar. Har funderat lite på detta under dagen faktiskt, tycker sånt är intressant. Och så tänker man väl för mycket, som vanligt. Hur kan man gå runt och arbeta från 7-15, sen gå och träna och samtidigt fundera över såna saker och komma fram till nåt? Det är ett tecken på att man tänker för mycket. Och det är ju inte direkt tankar som leder nånstans heller utan bara konstateranden.

Jag tror inte på Gud. Därför är det också ologiskt att tro på ett liv efter döden. Jag tror inte på evig kärlek. Jag tror inte att livet har en mening. Jag tror inte att alla får ett lyckligt liv. Vad tror man på då?

Jag tror på att livet kan förvåna oss ibland och att man har roliga stunder. På att allt är möjligt och att vad som helst kan hända vem som helst och när som helst. Jag måste faktiskt erkänna att det är vad jag går och väntar på. Att nåt ska hända. Fast det kanske är dags att börja styra själv?

Inga kommentarer: