Sponsored by destiny - vilket jädra skämt egentligen alltså. Jag skrattar inombords. Eller inombord skrattar jag inte, det är väl det sista jag gör, både inombords och utanpå. Hieheihie Äh men vad fan blev det här för jävla resonemang då?!
Jag känner att jag är påväg mot ett sånt där tillsånd där jag inte orkar göra någonting.. Igen. När jag inte orkar gå på ridningen, när jag inte orkar röra mig någonstans, inte orkar gå till skolan eller ta körlektioner. Jag känner att jag är påväg in i en sån period där min motivation verkligen är i botten. Eller vad fan, vadå är påväg, jag är redan där.
Och du gör väl allt för att du ska bli vinnaren,
och jag förloraren,
i ett spel man inte kan vinna
om man inte förlorat.
Det kanske inte handlar om att vinna och förlora den här gången, men jag kan ju inte känna mig som något annat än en förlorare. Här sitter jag, ensam igen, när alla lever sina liv. Jag känner mig så ensam, så är det bara, och det kanske är patetiskt att skriva här enligt er som är så jävla cooooola. Men jag är kanske inte cool då, vad vet jag. Jag vet bara inte vart fan jag ska ta vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar